När man har gjort så mycket innan, att man är för trött för att göra något nu. Man är för upprymd inför det som komma skall, att det man gör är att vänta. Ingen mat är gott, för det blir godare imorgon och tv:n är skit.
Riktig skit.
Vad är det här för program egentligen? "Sanningen bakom", vilket skit. Total egocentrisk skit. Precis som det här som visas på femman men brudarna som snackar. Ärligt talat... Ärligt talat?!
Ah, jag är inte gjord för att vara ledig en fredagskväll...
fredag 21 december 2007
måndag 17 december 2007
Ett kalas utan like.
Jag har, som nog de flesta förstått, börjat arbeta igen efter en tids aktivitetsbrist. Ett väldigt osäkert och "då och då" jobb men dock, det är många gånger bättre än inget alls.
Har landat på ett fint litet ställe mitt ute på landet men mysigt folk och trevliga gäster. Dock får man ju ett och annat rötägg ibland...
Eftersom julsäsongen har tagit sitt fasta grepp om landet så är det ju mycket julbord nu (och ja, man tröttnar ganska fort på det) så var det också denna helg. Dock var det lite annorlunda denna gång. Vi hade blivit uppbokade hela dygnet av ett sällskap som firade födelsedag. Trevligt tyckte vi med gäster som både bodde över och sjöng och lekte och hade sig.
Jag själv anländer till spektaklet lite över tre på dagen och då var festen redan i full gång. Gästerna hade under dagen tagit ett och annat bad och några av dem en och annan julöl till det, det blev ganska snart uppenbart. Två av dessa gäster, av mig kallade ljushuvuden, bad direkt om öl och snaps (lägg till minne att klockan är fyra på eftermiddagen) och de var ganska högljudda och "gåpåiga" redan innan de fick detta. Direkt for det en kall il längs min ryggrad, skulle vi behöva stå ut med dessa två hela kvällen? Men jag hade inte behövt oroa mig. Fem minuter in i middagen flyger det ena ljushuvudets dotter upp (rodnande ända upp i hårfästet) och springer mot ytterdörren. Fader-ljushuvud följer efter och de försvinner för en lång stund. "Skönt" tänker jag och tror att de gått in på nåt av rummen och inte ska synas till mer. Tji fick jag för strax därefter ser jag hon stå och pusta i hallen. MEn helt plötsligt är ljushuvudet mycket lågmäld och det börjar ringas frenetiskt i både hans och ljushuvud nr. 2 mobil. Snart står det klart att fader-ljushuvud har kört sin dotter till ett annat övernattningsställe och på vägen hem insett att han kört för långt och försökt göra en U-sväng. Detta resulterar att bilen slirar ut på åkern och står med nosen mer eller mindre rakt upp.
Suck.
Resten av historien tar jag i kortform:
-Kissandes mitt på vägen.
-Polis.
-Bärgning.
-Liggande i ett dike.
-Indiskt dans.
-Polishelikopter.
Efter mycket dividerande och skällande så försvinner båda ljushuvudena med svansen mellan benen på varsitt håll och kvällen fortsätter. I slutändan hade alla (nåja, nästan) en mycket trevlig kväll. Så vad har vi lärt oss av detta alla barn?
DON'T DRINK AND DRIVE!
Har landat på ett fint litet ställe mitt ute på landet men mysigt folk och trevliga gäster. Dock får man ju ett och annat rötägg ibland...
Eftersom julsäsongen har tagit sitt fasta grepp om landet så är det ju mycket julbord nu (och ja, man tröttnar ganska fort på det) så var det också denna helg. Dock var det lite annorlunda denna gång. Vi hade blivit uppbokade hela dygnet av ett sällskap som firade födelsedag. Trevligt tyckte vi med gäster som både bodde över och sjöng och lekte och hade sig.
Jag själv anländer till spektaklet lite över tre på dagen och då var festen redan i full gång. Gästerna hade under dagen tagit ett och annat bad och några av dem en och annan julöl till det, det blev ganska snart uppenbart. Två av dessa gäster, av mig kallade ljushuvuden, bad direkt om öl och snaps (lägg till minne att klockan är fyra på eftermiddagen) och de var ganska högljudda och "gåpåiga" redan innan de fick detta. Direkt for det en kall il längs min ryggrad, skulle vi behöva stå ut med dessa två hela kvällen? Men jag hade inte behövt oroa mig. Fem minuter in i middagen flyger det ena ljushuvudets dotter upp (rodnande ända upp i hårfästet) och springer mot ytterdörren. Fader-ljushuvud följer efter och de försvinner för en lång stund. "Skönt" tänker jag och tror att de gått in på nåt av rummen och inte ska synas till mer. Tji fick jag för strax därefter ser jag hon stå och pusta i hallen. MEn helt plötsligt är ljushuvudet mycket lågmäld och det börjar ringas frenetiskt i både hans och ljushuvud nr. 2 mobil. Snart står det klart att fader-ljushuvud har kört sin dotter till ett annat övernattningsställe och på vägen hem insett att han kört för långt och försökt göra en U-sväng. Detta resulterar att bilen slirar ut på åkern och står med nosen mer eller mindre rakt upp.
Suck.
Resten av historien tar jag i kortform:
-Kissandes mitt på vägen.
-Polis.
-Bärgning.
-Liggande i ett dike.
-Indiskt dans.
-Polishelikopter.
Efter mycket dividerande och skällande så försvinner båda ljushuvudena med svansen mellan benen på varsitt håll och kvällen fortsätter. I slutändan hade alla (nåja, nästan) en mycket trevlig kväll. Så vad har vi lärt oss av detta alla barn?
DON'T DRINK AND DRIVE!
tisdag 4 december 2007
Arg arg ARG!
Man ska inte skriva när man är arg. Det har jag lärt mig för längesedan men nu gör jag det ändå. Dock inte till personen/personerna i fråga, vilket jag anser är ett framsteg.
Jag är arg;
arg för att människor inte tänker.
Arg för att människor VISST tänker men att de ändå säger "oj, det tänkte jag inte på".
Så förbannat jvla arg för att människor inte bryr sig.
Bara om det som gynnar dem.
Bara det som får dem att se bättre ut.
Bara det som är lättast.
Jag är så förbannat jvla besviken på hur min omgivning ser ut i detta ögonblick. Jag skulle vilja be er allihop dra åt... Men jag vet att jag ångrar mig om en sekund.
I år efter år ordnar man, fixar, trixar, gör allting för att allt ska bli kul och bra.
Vad får man i ansiktet?
Ett låååångt jävla långfinger.
Jag var typ 3 år gammal när jag insåg att människor bara bryr sig om sig själva, jag är inget undantag, men jag har iallafall låtsas som att det inte är så.
Låtsas bry mig om dessa människor som är så blasé.
Och självklart bryr jag mig, annars hade jag väl inte varit så jvla ARG! Och ledsen.
Det gör mig mest arg. Att jag är så himla ledsen.
Pratade precis i telefon med en av få som verkar har huvudet i behåll. Dom är så få. Får hålla tag så mycket man kan.
Gud, vad jag önskar att jag inte lagt ner så mycket tid och energi...
Jag har ordnat allting, tänkte tillochmed ha fest, bara för att vara snäll och för att det är det vänner gör.
Det är ett jvla skämt. Ett stort jvla skämt.
Fn vad ARG jag är!
Jag är arg;
arg för att människor inte tänker.
Arg för att människor VISST tänker men att de ändå säger "oj, det tänkte jag inte på".
Så förbannat jvla arg för att människor inte bryr sig.
Bara om det som gynnar dem.
Bara det som får dem att se bättre ut.
Bara det som är lättast.
Jag är så förbannat jvla besviken på hur min omgivning ser ut i detta ögonblick. Jag skulle vilja be er allihop dra åt... Men jag vet att jag ångrar mig om en sekund.
I år efter år ordnar man, fixar, trixar, gör allting för att allt ska bli kul och bra.
Vad får man i ansiktet?
Ett låååångt jävla långfinger.
Jag var typ 3 år gammal när jag insåg att människor bara bryr sig om sig själva, jag är inget undantag, men jag har iallafall låtsas som att det inte är så.
Låtsas bry mig om dessa människor som är så blasé.
Och självklart bryr jag mig, annars hade jag väl inte varit så jvla ARG! Och ledsen.
Det gör mig mest arg. Att jag är så himla ledsen.
Pratade precis i telefon med en av få som verkar har huvudet i behåll. Dom är så få. Får hålla tag så mycket man kan.
Gud, vad jag önskar att jag inte lagt ner så mycket tid och energi...
Jag har ordnat allting, tänkte tillochmed ha fest, bara för att vara snäll och för att det är det vänner gör.
Det är ett jvla skämt. Ett stort jvla skämt.
Fn vad ARG jag är!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)