Mina tår

Mina tår är kalla.
Detta är ett tydligt tecken på att det är höst. Alltså 5 månader med kallt regn, blåst och snöslask att se fram emot. Inte för att vara sån men... har vi inte precis haft sånt väder?! Men allvarligt talat? Det var ju precis vinter! Två månader med värme var det vi fick. Sen, slutt! Detta får mig att inse att ju äldre jag blir dessto fler av de många nackdelarna med att bli vuxen uppenbarar sig. Jag kan inte direkt erinra mig om att jag och Hanna satt och diskuterade hur kallt det börjar bli när vi var 7 och det var ju för att man inte tänkte på det! Såhär går barns tankebanor: Sommar - sommarlov. Höst och vinter - jul. Nu är man gammal och grå och slask är det enda man kan tänka på. Nu råkar det ju vara så att jag gillar hösten iaf. Stövlar, svamp och mörka kvällar är min favorit men det är det här med vintern som redan nu gör mig deprimerad... Det är ju så lång tid! Lycko Ello som åker iväg i början av januari, det skulle man ju gjort.

En annan sak är ju att vi ska ha tårtkalas här ikväll! Mums! Det är bra! Lite fett skyddar ju mot kylan. Suck...

Nu har nedräkningen börjat! Äntligen, äntligen, äntligen!